Skip to content

Högskolorna ordnar tilläggsansökningar till lediga studieplatser under tiden 1.7.−14.8.2019. Se utbildningar i tilläggsansökningar.
Gör din ansökan i tid. Ansökningstiderna varierar enligt utbildning.

 

Reservplatser i gemensam ansökan till högskolor fylls till 31.7. Ta emot studieplatsen inom utsatt tid för att inte gå miste om den.
Du hittar ditt antagningsresultat i Min Studieinfo-tjänsten.

 

Rekommendation om antagningsgrunder för yrkeshögskolor år 2019

Restonomiopiskelijat ja opettaja istuvat pöydän ääressä. Kuva: Olli Häkämies

Behörighet att söka | Antagningsgrunder | Omvandlingsschema för IB, EB, RP | Antagning genom prövning | Påvisande av språkkunskaper | Arbetserfarenhet | Tillgänglighet

I rekommendationerna om antagningsgrunder till yrkeshögskolorna får du information om hur yrkeshögskolorna antar studerande till yrkeshögskoleutbildning. Rekommendationen har sammanställts i samarbete mellan yrkeshögskolorna och återges här i oförändrad form.

Behörighet att söka till studier som leder till yrkeshögskoleexamen

Behörigheten att söka till yrkeshögskolor regleras i yrkeshögskolelagen 932/2014. Du kan söka till studier som leder till en yrkeshögskoleexamen om du har avlagt:

  • gymnasiets lärokurs eller studentexamen i Finland
  • International Baccalaureate-examen (IB)
  • European Baccalaureate-examen (EB)
  • Reifeprüfung (RP) eller Deutsche Internationale Abitur-examen (DIA)
  • en finländsk yrkesinriktad grundexamen på 120 studieveckor eller 180 kompetenspoäng eller en tidigare finländsk yrkesinriktad examen på minst 80 studieveckor som motsvarar denna
  • en finländsk examen på institutnivå eller en examen inom yrkesutbildning på högre nivå
  • en finländsk yrkesinriktad grundexamen som avlagts som fristående examen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen eller en tidigare examen som motsvarar dessa eller
  • utländsk utbildning som i landet i fråga ger behörighet för högskolestudier.

Med de examensfordringar som anges i rekommendationen om antagningsgrunderna avses alltid en finländsk examen, om inte något annat nämns.

Med en högskoleexamen är det inte möjligt att söka, om inte något annat nämns i urvalsgrunderna. För vissa ansökningsmål kan yrkeshögskolorna kräva en viss examen eller andra intyg.

Vissa yrkeshögskolor kan också genom prövning anta en sökande som kan anses ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för yrkeshögskolestudier i ansökningsmålet.

Påvisande av behörighet att söka

De som söker med ett finländskt examensbetyg behöver inte lämna in en kopia av betygen, eftersom endast de antagnas betyg kontrolleras. Undantag utgör de som avlagt en finländsk studentexamen före år 1990. Dessa ska ladda upp en bilaga med examensbetyget som grund för ansökan eller lämna in kopior av betygen till yrkeshögskolornas ansökningsservice.

De som söker med en examen som avlagts utomlands ska för att påvisa sin behörighet att söka senast vid den tidpunkt som meddelats i förväg ladda upp eller lämna in en bilaga av det examensbetyg som utgör grund för ansökan. Bilagan lämnas in till ansökningsservicen i den yrkeshögskola som är sökandens första ansökningsönskemål och som fattar beslut om behörigheten att söka i fråga om alla ansökningsönskemål.

Ett tillfälligt betyg från läroanstalten om att den sökande ska utexamineras godkänns som intyg över den sökandes behörighet, om ett officiellt examensbetyg inte kan inlämnas inom utsatt tid på grund av myndighetsverksamhet eller därmed jämförbara skäl.

De som ansöker med en IB-, EB- eller RP-examen ska ladda upp en bilaga av det examensbetyg som utgör grund för ansökan eller lämna in kopior senast vid en tidpunkt som meddelats i förväg.

Om examensbetyget är skrivet på ett annat språk än finska, svenska eller engelska ska sökanden också lämna in en kopia av en översättning gjord av en auktoriserad translator. Översättningen ska vara försedd med translatorns underskrift och stämpel. Översättningen ska lämnas in till högskolornas ansökningsservice senast vid den tidpunkt som meddelats i förväg.

En person med flyktingstatus eller en asylsökande kan söka och bli antagen till en utbildning på samma sätt som vem som helst annan finländsk medborgare eller medborgare i ett annat land som är behörig att söka.

Om sökanden är flykting eller en person som kan jämställas med en flykting eller asylsökande och inte kan bevisa sin tidigare examen med dokument, kan högskolan kalla sökanden till urvalsprov eller vid behov skicka ansökan för akademisk bedömning. Den högskola som är ansökningsmål avgör utifrån den utredning som begärts av sökanden huruvida utredningen om den tidigare examen är tillräcklig.

Sökanden bör ha ett myndighetsbeslut av vilket framgår personens status (beslut om asyl eller uppehållstillstånd på grund av behov av skydd). Sökanden ska lämna in en kopia av detta beslut till ansökningsservicen i alla högskolor till vilka han eller hon söker. Detta ska göras senast vid den tidpunkt som meddelats i förväg. ASPA (Kundservicegruppen för högskolornas gemensamma ansökan) rekommenderar att även främlingspass som har anteckningen ”identiteten inte verifierad” godkänns. Yrkeshögskolan beslutar ändå själv om den godkänner detta dokument.

En person som söker asyl men ännu inte har fått ett beslut kan för att klarlägga sin status vid till exempel ett urvalsprov visa det bildförsedda identitetskort som beviljats av Migrationsverket och, om ansökningsmålet så kräver, även Migrationsverkets avgiftsbelagda (20 euro) intyg om att sökanden kan vistas lagligt i Finland under den tid ärendet behandlas, det vill säga tills ärendet har avgjorts och avgörandet har vunnit laga kraft.

Person med flyktingstatus, det vill säga asyl

Vistelse utanför personens hemland eller permanenta bostadsland på grund av att personen har en motiverad orsak att frukta förföljelse i detta land.  Orsaken till förföljelsen ska vara ursprung, religion, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk uppfattning. Dessutom förutsätts att personen på grund av sin rädsla inte vill ty sig till det skydd som ifrågavarande stat erbjuder.

En person som kan jämställas med en flykting är en person med en status som alternativt skyddsbehövande

Personen hotas i sitt hemland eller permanenta bostadsland av dödsstraff, avrättning, tortyr eller annan behandling eller bestraffning som är omänsklig eller som kränker människovärdet. Tillstånd kan också beviljas om personen inte kan återvända till sitt hemland eller permanenta bostadsland utan att utsättas för allvarlig personlig fara på grund av den väpnade konflikt som råder där.

Förfalskning eller missbruk ett dokument kan leda till straffansvar och är ett ärende som hör till polismyndigheten.

Antagningsgrunder

Högskolorna bestämmer separat för varje ansökningsmål vilka av de nedan nämnda urvalsmetoderna som ska användas. Dessutom ska de bestämma antalet nybörjarplatser för varje urvalsmetod. Beroende på vilken grundutbildning de sökande har är de med i de urvalsmetoder som används för de ansökningsmål som de valt.

Yrkeshögskolorna definierar antalet sökande som kan finnas på reservplats per ansökningsmål och informerar om detta i ansökningsanvisningarna.

Om det inte med de kriterier som angetts erhålls någon skillnad mellan dem som har samma poängtal, kan yrkeshögskolan välja mellan tre alternativ: alla sökande som har samma poängtal antas, ingen av dem antas eller så används lottning.

Yrkeshögskolan kan återkalla en studieplats, om examensbetygen och/eller arbetsintygen inte har kommit in vid den tidpunkt som yrkeshögskolan meddelat eller om sökanden har lämnat oriktiga uppgifter om sig själv.

Poängtabeller för poängsättningen av skolframgång finns i de rekommendationer om antagningsgrunder som varje utbildningsområde har utarbetat.

Det maximala antalet urvalspoäng är följande:

Urvalsmetod 1: Urvalsprov

Urvalsprov 40/70/100 poäng

Yrkeshögskolorna kan reservera en del av nybörjarplatserna i urvalsmetod 1 för sökanden som avlagt en yrkesinriktad examen. (I kvoten ingår de som avlagt en yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen, examen på institutnivå eller en examen inom yrkesutbildning på högre nivå). Yrkeshögskolorna meddelar separat för varje ansökningsmål hur stor kvoten är för dem som avlagt en yrkesinriktad examen.

I urvalsmetod 1 rangordnas sökande med samma poängtal enligt följande kriterier:

  1. Poäng i urvalsprovet.
  2. Ansökningsönskemålens ordning.
  3. Alla antas/ingen antas/lottning.

Urvalsmetod 2: Skolframgång och urvalsprov (endast de som söker med studentexamen är med i urvalsmetoden) 

Alternativ 2A

Skolframgång 30 poäng (vitsorden i studentexamen)
Urvalsprov 70 poäng
Totalt 100 poäng

 

Alternativ 2B

Skolframgång 60 poäng (vitsorden i studentexamen)
Urvalsprov 40 poäng
Totalt 100 poäng

I urvalsmetod 2 rangordnas sökande med samma poängtal enligt följande kriterier:

  1. Poäng i urvalsprovet.
  2. Poäng för skolframgång.
  3. Ansökningsönskemålens ordning.
  4. Alla antas/ingen antas/lottning.

Urvalsmetod 3: Betygsurval (endast de som söker med studentexamen är med i urvalsmetoden)

Alternativ 3A

Skolframgång 30 poäng (vitsorden i studentexamen)

Alternativ 3B

Skolframgång 60 poäng (vitsorden i studentexamen)

En yrkeshögskola kan själv fastställa den lägsta poängen eller tröskelvillkor för ansökningsobjektet vid betygsurval.  Närmare upplysningar finns i ansökningsanvisningarna för ansökningsmålet.

Sökande som avlägger studentexamen på hösten deltar inte i betygsurvalen i den gemensamma ansökan på hösten.

I urvalsmetod 3 rangordnas sökande med samma poängtal enligt följande kriterier:

  1. Poäng för skolframgång.
  2. Ansökningsönskemålens ordning.
  3. Alla antas/ingen antas/lottning.

Urvalsmetod 4: Urvalsprov och arbetserfarenhet 

Arbetserfarenhetens art (allmän arbetserfarenhet eller branschspecifik arbetserfarenhet) fastställs i antagningsgrunderna för utbildningsområdena.

Urvalsprov 70 poäng
Arbetserfarenhet 30 poäng
Totalt 100 poäng

Sökande med samma poängtal rangordnas enligt följande kriterier:

  1. Poäng i urvalsprovet.
  2. Poäng för arbetserfarenheter.
  3. Ansökningsönskemålens ordning.
  4. Alla antas/ingen antas/lottning.

Urvalsmetod 5: SAT-PROV (används endast i utbildning på ett främmande språk)

Delar:

  1. Evidence-Based Reading and Writing
    • Reading Test
    • Writing and Language Test
  1. Math.

Yrkeshögskolorna anger i ansökningsanvisningarna vilka delar av SAT-provet de använder som antagningsgrund för ansökningsmålet samt det eventuella lägsta poängtal en sökande måste nå för att bli antagen. Endast det nya formatet av SAT-provet (avlagt efter mars 2016) godkänns.

En officiell SAT-resultatrapport ska beställas direkt från den som administrerar provet. Yrkeshögskolorna kan också samla in SAT-resultaten via en elektronisk tjänst som lämnar resultatuppgifter. De sökande som redan har avlagt SAT-provet ska från den som administrerar provet beställa en resultatrapport som skickas till yrkeshögskolorna. SAT-provets resultat ska skickas till alla de yrkeshögskolor som använder urvalsmetoden i fråga senast den 10 april 2019. Rapporter som har skrivits ut eller skickats av den sökande själv kan inte beaktas.

Omvandlingsschema för EB-, IB- och Reifeprüfung-examina

De som ansöker med en IB-, EB- eller Reifeprüfung-examen omvandlar vitsorden i sitt examensbetyg i enlighet med omvandlingstabellen nedan:

EB-examen IB-examen
(Diploma)
Reifeprüfung Diploma Finländsk studentexamen

 

Matematik

 

Annat ämnes- specifikt prov
9.50–10.00 9.00–10.00 7 (Excellent) 13–15 poäng Laudatur
8.50-9.45 8.00-8.95 6 (Very good) 10-12 poäng Eximia cum laude approbatur
7.00-8.45 7.00-7.95 5 (Good) 8-9 poäng Magna cum laude approbatur
6.00-6.95 6.00-6.95 4 (Satisfactory) 7 poäng Cum laude approbatur
5.00-5.95 5.00-5.95 3 (Mediocre) 5-6 poäng Lubenter approbatur
4.00-4.95 4.00-4.95 2 (Poor) 4 poäng Approbatur

 

Jämställande av ämnen i en IB-examen med ämnen i en finländsk studentexamen 

IB-examen Studentexamen
GRUPP 1: den studerandes moders- mål
A-språket – Den studerandes bästa språk, vanligen modersmålet Modersmål

 

GRUPP 2: främmande språk
Nivå B Andra inhemska språket, lång
Främmande språk, lång
Främmande språk, kort
GRUPPER 3 och 4: Realämnen
Annat ämne Realämnen
*Biologi *Biologi
*Fysik *Fysik
*Kemi *Kemi
GRUPP 5: matematik
Matematik High level & Standard level Lång matematik
Mathematical studies Kort matematik

* Används endast inom teknikområdet. Inom övriga områden ingår dessa i realämnena.

Jämställande av ämnen i en EB-examen med ämnen i en studentexamen

EB-examina Studentexamen
Språk 1 (L1) Modersmål
Språk 2 (L2) Andra inhemska språket, lång
Språk 3 (L3) Främmande språk, lång
Språk 4 (L4) Främmande språk, kort
Annat ämne Realämnen
*Biologi *Biologi
*Fysik *Fysik
*Kemi *Kemi
Matematik

Standard level (5 timmar)

Lång matematik
Matematik

Elementary level (3 timmar)

Kort matematik

* Används endast inom teknikområdet. Inom övriga områden ingår dessa i realämnena.

Jämställande av ämnen i en RP-examen med ämnen i en studentexamen och poängsättning

De poängtal som en Reifeprüfung-examen gett omvandlas till motsvarande vitsord i studentexamen genom att dividera poängtalen i punkten “Prüfungsergebnis in vierfacher Wertung” med fyra (t.ex. 48/4 = 12 = E) eller i punkten “Prüfungsergebnis in dreifacher Wertung” med tre (t.ex. 27/3 = 9 = M)

RP-examen Studentexamen
Muttersprachliches Niveau Modersmål
Ett annat språk Modersmål
A-språk Främmande språk, lång
B1-, B2- ja B3-språk Främmande språk, kort
Annat ämne Realämnen
*Biologi *Biologi
*Fysik *Fysik
*Kemi *Kemi
Matematik, lång Lång matematik
Matematik Kort matematik

*Används endast inom teknikområdet. Inom övriga områden ingår dessa i realämnena.

Antagning genom prövning

Varje yrkeshögskola beslutar separat för varje utbildning om den prövningsbaserade antagningen. Sökanden ska lämna in kopior av betyg som han eller hon önskar åberopa till ansökningsservicen i alla yrkeshögskolor som är ansökningsönskemål senast vid den tidpunkt som meddelats i förväg. Prövningen gäller endast sökandens behörighet att söka.

Påvisande av språkkunskaper vid antagning

Språkprov i finska eller svenska

Ett språkprov i finska eller svenska kan ordnas för sökande vars modersmål och/eller skolbildningsspråk är ett annat än undervisningsspråket. Som skolbildningsspråk betraktas det språk som den sökande fått godkänt vitsord för i studier i finska eller svenska som modersmål i ett avgångsbetyg för studier som regleras i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) eller i gymnasielagen (629/1998) eller i motsvarande studier. Som skolbildningsspråk betraktas också ett språk i vilket sökanden i studentexamen har genomgått provet i modersmål med godkänt vitsord eller i vilket sökanden har fått minst vitsordet magna cum laude approbatur i provet i finska eller svenska som andra språk.

I stället för att påvisa sina kunskaper i finska eller svenska genom att delta i språkprovet kan sökanden ges möjlighet att påvisa kunskaperna med ett intyg över uppnådd nivå i den allmänna språkexamen.

Förutsättningen är dock att sökanden i denna examen har uppnått minst nivå 4 i muntlig framställning och talförståelse samt i skriftlig framställning och textförståelse. Som bevis för att sökanden har de nödvändiga kunskaperna i finska eller svenska kan även godkännas avlagd språkexamen för statsförvaltningen på minst nivån goda i delproven i muntlig och skriftlig färdighet.

Språkkunskaper i engelska i utbildningar på ett främmande språk

Utbildningarna på ett främmande språk kräver mycket goda kunskaper i engelska. Sökandenas språkkunskaper bedöms i urvalsprovet eller SAT-provet, som beskrivs närmare i de områdesspecifika urvalsgrunderna.

Vid ansökan till en utbildning på ett främmande språk behöver sökanden inte skicka in intyg över sina språkkunskaper.

Arbetserfarenhet

När poängen för arbetserfarenhet beräknas beaktas endast arbetserfarenheter som förvärvats vid 18 års ålder eller senare och som förvärvats senast den 31 juli 2019 vid ansökan på våren. Två månaders allmän (behöver inte vara områdesspecifik) arbetserfarenhet ger en poäng. För arbetserfarenhet kan man få högst 30 poäng.

Endast arbetserfarenhet som kan påvisas med ett arbetsintyg av arbetsgivaren ger poäng, och de antagnas intyg kontrolleras. Av arbetsintyget ska framgå bland annat exakt datum då anställningsförhållandet inleddes och upphörde, arbetsgivarens kontaktuppgifter, arbetsuppgifter och, om det är fråga om deltidsarbete, antalet arbetstimmar. Arbetsintygen behöver i regel inte skickas in under ansökningstiden. Anvisningar om hur arbetsintygen ska skickas in ges vid ansökningsservicen i yrkeshögskolorna.

Beväringstjänst, frivillig militärtjänst för kvinnor, civiltjänst eller vårdledighet räknas inte som arbetserfarenhet.

Företagsverksamhet godkänns som arbetserfarenhet om sökanden kan uppvisa ett intyg som visar att sökanden har eller har haft en FöPL- eller LFÖPL-försäkring. (FöPL = pensionsförsäkring för företagare, LFÖPL = pensionsförsäkring för lantbruksföretagare, skogsägare, yrkesfiskare och renskötare samt deras familjemedlemmar). Företagsverksamhet i utlandet bevisas med motsvarande officiella dokument.

De sökande ska omvandla arbetstimmar som de utfört i deltidsarbete till timmar i heltidsarbete på följande sätt: 150 timmar eller 20 dagar med minst 7 arbetstimmar motsvarar en månad. Arbetserfarenheten behöver inte vara sammanhängande eller förvärvad hos samma arbetsgivare. Sökande som haft flera anställningsförhållanden samtidigt får endast så många poäng som heltidsarbete ger.  Om arbetsintyget har utfärdats på ett annat språk än finska, svenska eller engelska, ska sökanden till ansökningsservicen lämna in både en kopia av intyget på det ursprungliga språket och en kopia av en översättning till finska, svenska eller engelska som gjorts av en auktoriserad translator. Översättningen ska vara försedd med translatorns namn, underskrift och stämpel.

Vissa utbildningsområden kan ha särskilda krav på arbetserfarenhet. Dessa beskrivs närmare i de områdesspecifika rekommendationerna om urvalsgrunderna.

Tillgängligheten vid antagning – specialarrangemang för urvalsprovet

Den sökande ansöker om rätt till specialarrangemang för urvalsprovet med en särskild ansökan. Ansökningsblanketten är gemensam för alla högskolor, och den kan skrivas ut på varje högskolas webbplats.

I ansökan beskriver sökanden vilka specialarrangemang som önskas samt skälen till ansökan. Till ansökan ska bifogas kopior av de intyg som sökanden åberopar. Utlåtandena får i regel vara högst 5 (fem) år gamla. Närmare anvisningar om bilagorna finns i ansökan.

Om hindret som berättigar till specialarrangemang vid urvalsprovet är befintligt redan under ansökningstiden, ska ansökan om specialarrangemangen vara framme hos högskolans ansökningsservice senast vid den gemensamma tidpunkt som högskolorna kommit överens om. Ansökan skickas till varje högskola till vilken sökanden sökt. Högskolan kan ha kompletterande anvisningar som gäller t.ex. urval i två faser. Ansökan lämnas in till ansökningsservicen i de aktuella högskolorna.

Om ett hinder som berättigar till specialarrangemang vid urvalsprovet uppstår eller konstateras mellan utgången av ansökningstiden och urvalsprovet ska sökanden utan dröjsmål lämna in ansökan om specialarrangemang till ansökningsservicen i alla de högskolor i vilkas urvalsprov sökanden deltar. Högskolorna kan avslå ansökan om specialarrangemang, om arrangemangen t.ex. på grund av tidsschemat är omöjliga att ordna.

Specialarrangemangen för ett urvalsprov gäller endast ansökningsmålet i fråga och endast en bestämd urvalsprovsdag. När beslutet fattas följs förfaranden som är förenliga med god förvaltningssed. Den sökande får information (inte beslut) om specialarrangemangen i tillräckligt god tid före urvalsprovet. Bilagorna till ansökan om specialarrangemang är sekretessbelagda.