Skip to content

Gemensam ansökan till yrkesutbildning och gymnasieutbildning startar 18.2 kl. 8.00 och slutar 10.3 kl. 15. Se utbildningar som ingår i ansökan

Telefontjänsten är öppen under ansökningstiden mån-fre kl. 9.30-13. Frågor kan också skickas per e-post: info@studieinfo.fi  

 

 

Ansökan till engelskspråkiga yrkesutbildningar görs via läroanstalternas egna ansökningar. Ansökningstiderna varierar enligt läroanstalt och utbildning. Se utbildningarna

Utbytesåret gav goda spanskakunskaper

”Där är Pauliina! ropade familjen Nuñes Cuello på spanska och sprang fram för att krama om henne med en kindpuss. Så här minns Pauliina Saukkoriipi sitt första möte med värdfamiljen.

Pauliina Saukkoriipi hade bakom sig flera timmars flygfärd från Uleåborg till Dominikanska republiken. Runt omkring henne pratades det bara spanska och temperaturen var tropisk. San Fransisco de Macoris skulle för ett år framåt bli Pauliinas nya hemstad.

– Min familj tog emot mig med öppna armar och jag kände mig genast som en familjemedlem. De var avslappnade och jättetrevliga. Jag märkte ganska snart att far i familjen var den som bestämde var skåpet skulle stå, berättar Pauliina.

Pauliina fick ett eget rum i ett hus om cirka 300 kvadratmeter. I huset bodde förutom föräldrarna tre nya ”systrar” till Pauliina. Man behövde inte bry sig om att laga mat eller andra hemarbeten, förutom att se till att det egna rummet var i skick, eftersom det fanns en tjänare i huset.

Pauliina hade redan på lågstadiet beslutat sig för att hon ville åka utomlands som utbyteselev, men alltid tänkt sig USA.

– Det var först i samband med utbyteselevintervjun som jag började fundera på andra alternativ. Jag fastnade för Dominikanska republiken, eftersom allting är så annorlunda där och så är det varmt. Dessutom skulle jag få lära mig spanska, men också mina engelska kunskaper skulle bli bättre, berättar Pauliina om sina val.

Morgonen inleddes med bön

Pauliina klädde sig på vardagarna i en skoluniform och promenerade tvåhundra meter till skolan. Dagarna började halv sju, då man samlades på skolgården för en morgonsamling som hölls av katolska nunnor. Varje morgon sjöng man också nationalsången. Skoldagen varade i sex timmar.

– Vi fick lära oss detsamma som vi läser på högstadiet i Finland. Nivån var lägre, men skolgången var strängare. Man fick exempelvis poäng för gjorda hemläxor. Lektionerna i främmande språk hölls helt och hållet på det språk som undervisades, vilket var annorlunda än hemma i Finland.

Pauliinas skolkamrater var 15-19 åringar. De tog väl emot den finländska flickan i sin grupp, fastän de inte var förtjusta i den salmiak som Pauliina bjöd på. Människorna var i allmänhet intresserade av att veta varifrån Pauliina kom.

– Vissa trodde att Finland var en del av USA eller att det var ett land i Asien. Jag berättade att julgubben bor i vårt land, men de trodde att han bor på Nordpolen.

Fastän Pauliina kunde några ord på spanska, använde hon i början bara engelska och kroppsspråket. Men till slut måste hon ändå börja tala landets språk.

– Vår stödperson lärde mig och en tysk utbyteselevkompis spanska. Efter fem månader förstod vi språket redan bra, och så småningom vågade vi prata själv. Nu kan jag spanska bra, säger Pauliina.

Året beror på en själv

Enligt Pauliina är bästa tiden för utbytesstudier efter gymnasiets första år, då man hunnit bli självständigare.

– I gymnasiet lär man sig att ta ansvar för sina studier och att sköta sina egna ärenden. Om man är för fäst vid sina föräldrar, lönar det sig inte att resa utomlands.

Utbytesåret gav Pauliina också mycket annat än bara det spanska språket. Nu kan hon bättre än tidigare uppskatta tryggheten i sitt eget land.

– När jag insåg att jag klarar mig bra på egen hand, växte mitt självförtroende och jag blev självständigare. Jag var tidigare blyg, men blev under året mera talför. Jag blev också tolerantare och blev intresserad av andra kulturer. Nuförtiden umgås jag mycket med utbyteselever i skolan. Förr undvek jag dem, berättar Pauliina.

Pauliina beskriver sitt utbytesår som fantastiskt och hon bryr sig inte ens om att hon måste gå det andra gymnasieåret ett år efter kamraterna. Studierna utomlands ersätter inte de finländska gymnasiekurserna. Hur utbytesåret lyckas beror ändå långt på en själv.

– Man måste vara modig och öppen för nya saker och tro att man lär sig språket. Dessutom behöver man viljestyrka för att året ska lyckas. När det var dags att åka hem, grät jag på flygplatsen eftersom det kändes ledsamt att åka, minns Pauliina.

Text: Kirsi Pitkäranta Viestintätoimisto Deski Oy