Skip to content

Gemensam ansökan till yrkesutbildning och gymnasieutbildning startar 18.2 kl. 8.00 och slutar 10.3 kl. 15. Se utbildningar som ingår i ansökan

Telefontjänsten är öppen under ansökningstiden mån-fre kl. 9.30-13. Frågor kan också skickas per e-post: info@studieinfo.fi  

 

 

Ansökan till engelskspråkiga yrkesutbildningar görs via läroanstalternas egna ansökningar. Ansökningstiderna varierar enligt läroanstalt och utbildning. Se utbildningarna

Övriga studierelaterade ämnen

Katso kaikki teemaan liittyvät artikkelit

En gymnasist grubblar över många olika saker – studiehandledaren är ett stadigt stöd

Samtidigt som ungdomen är som mest spännande och man prövar på det mesta för första gången, borde man bland annat välja vilken bransch man skall inrikta sig på ”sedan som vuxen”. När man funderar på sådant som har med karriärplanering och yrkesval att göra lönar det sig att söka upp skolans studiehandledare.

Under de första dagarna av gymnasiestudierna kan mycket kännas förvirrande såsom till exempel friheten ifråga om studierna samt att man plötsligt själv har ansvar för sin egen läseordning. Redan då man gör sina val är det bra att överväga vilken bransch man skulle vilja inrikta sig på i framtiden.

– Studiehandledarna ger information om kursernas innehåll, tidtabellen, prestationsordningen samt inverkan på studentskrivningarna. De uppmuntrar också studeranden att göra val som stöder de egna förutsättningarna och styrkorna, hobbyn och fortsatta planer, berättar studiehandledaren för gymnasiet i Kuusamo, Martti Välitalo.

Skall jag välja långa eller korta matematiken?

För en del av gymnasisterna kan yrkesvalet redan vara klart i början av gymnasiet men de flesta behöver handledning och stöd i sina val.

– Till exempel redan i början av gymnasiet är det bra att vara medveten om inträdeskraven till sådana studieområden där man kräver en obligatorisk kurs och sju valbara kurser i fysik samt eventuella repetitionskurser därtill. Om man blir medveten om dessa krav för sent räcker kanske inte tiden till att avlägga alla och det är svårt att studera dem efter gymnasiet.

När man väljer fördjupade och tillämpade kurser till sin läseordning lönar det sig att fundera på vilka kurser som är nyttiga för en själv och som man tycker att är intressanta.

– Ifråga om ämnesvalen är många fundersamma över ifall man skall välja långa eller korta matematiken. Senare funderar man på samma sak då kurserna blir svårare. Också gällande dessa funderingar lönar det sig att gå och prata med studiehandledaren, säger Välitalo.

Tips för uppläggningen av läseordningen

Studie- och grupphandledarna hjälper med att klargöra nya saker, bland annat vad klasslöshet, provveckor, omtentamen, tillgodoräknande av kurser, obligatoriska kurser samt tidtabell för avläggandet av kurser innebär. Man får vid behov hjälp med att göra sin läseordning. Med tanke på att man skall orka hela året skulle det vara bra att placera utmanande och lätta läroämnen i olika perioder jämnt över hela året.

– Vanligen vill studeranden försäkra sig bland annat om att allt nödvändigt med säkerhet är med på läseordningen för att garantera att studierna framskrider. Som råd säger jag vanligen att det lönar sig att avlägga kurserna i nummerordning och i början främst välja obligatoriska kurser. Gymnasiet är flexibelt, eftersom man också kan göra undantag.

Leendet berättar att man lyckats

Studiehandledarens bästa redskap i studiehandledningen av gymnasieelever är dsikussion. Med det menar Välitalo inte så kallad kaffebordsdiskussion utan målmedveten handledande diskussion.

– Diskussionen kan vara någonting som förekommer bara en gång eller den kan fortsätta under flera gånger så länge tills man har hittat tillfredsställande lösningar på frågorna.

Den sociala sidan och mötet med människor upplever Välitalo att är den bästa sidan med hans arbete. Studiehandledaren ställs inför utmaningar då när han borde kunna presentera kriterier för beslutsfattande ifråga om enskilda studerandens problem och livssituationer. Också uppmuntran är en konst: ett fel ordval kan stanna i minnet hos en ung person för resten av livet. Välitalo hoppas att tröskeln att komma och prata med studiehandledaren skulle vara låg.

– Med studiehandledaren diskuterar man ”stora” frågor, såsom framtiden och hur studierna framskrider. Valen är inte alltid lätta. När en nöjd och lättad min tillsammans med ett leende sprider sig på gymnasieelevens ansikte efter en handledningsstund vet jag att jag har lyckats, berättar Välitalo.

Text: Kirsi Pitkäranta Viestintätoimisto Deski Oy