Skip to content

Gemensam ansökan till yrkesutbildning och gymnasieutbildning startar 18.2 kl. 8.00 och slutar 10.3 kl. 15. Se utbildningar som ingår i ansökan

Telefontjänsten är öppen under ansökningstiden mån-fre kl. 9.30-13. Frågor kan också skickas per e-post: info@studieinfo.fi  

 

 

Ansökan till engelskspråkiga yrkesutbildningar görs via läroanstalternas egna ansökningar. Ansökningstiderna varierar enligt läroanstalt och utbildning. Se utbildningarna

Vård- och välmåendetjänster, medicin

Katso kaikki teemaan liittyvät artikkelit

Doktorsavhandlingen är ett körkort för färden in i framtiden

Arbetslivsforskaren Anu Kajamaa hade inte som målsättning att bli forskare utan hamnade på den banan halvt av misstag. Hon utvecklar den finska hälsovården och nämner det praktiska som den bästa sidan med sitt arbete. Av forskaren krävs förutom uthållighet bland annat nätverkande och initiativrikedom.

Det gick för Anu Kajama som för många andra forskare: hon fick en pro gradu-plats på en forskningscentral och blev ännu mera intresserad av sitt ämnesområde. Uppmuntrad av andra sökte hon till doktorskolan och kom den vägen in på forskarbanan. Enligt Anu är det ett missförstånd att forskare skulle arbeta instängda i sina forskarkammare.

– För tillfället forskar jag i förändringsprocesser inom specialsjukvården. Mitt arbete är socialt och allt annat än ensamt. Till de bästa sidorna hör att min forskning har en konkret effekt, berättar Anu Kajama, som arbetar i forskningsenheten för verksamhet, utveckling och inlärning vid Helsingfors universitet.

Disputationen är en hisnande upplevelse

Den två år långa doktorskolan gav insikt i hur man forskar i, bedömer och motiverar ämnet för sin forskning. Anu valde ett arbetssätt som går ut på att skriva artiklar och doktorsavhandlingsprocessen tog fyra år i anspråk. Disputationstillfället var en upplevelse fylld av traditioner.

– Man måste gå till disputationen väl förberedd och utvilad. Överhuvudtaget måste man vara säker på sin egen forskning. Mitt tillfälle var en givande, nästan tre timmar lång debatt. Känslan som följde är svår att beskriva.

Efter disputationen for Anu på ett tre månader långt forskarutbyte till USA. Där fick hon internationellt perspektiv på och synlighet för sitt ämne samt ett nätverk. Nätverkandet är ytterst viktigt och man måste hitta personerna som stöder ens egen tankevärld, men som också kan utmana den.

– På hösten åker jag på besök till ett universitet i Paris dit jag blev bjuden av ena granskaren för min doktorsavhandling. Överlag försöker jag fungera så internationellt som möjligt. Jag besöker många utländska seminarier samt deltar i forskar-  och lärarutbyte. Allt är fast i den egna aktiviteten.

Man får definiera sitt arbete själv

Deltagandet i internationella seminarier kräver tid och skrivarglädje: Att söka resebidrag och att utarbeta den 15 sidor långa konferensuppsatsen före ett seminarium går inte i en handvändning. Å andra sidan kan man bearbeta uppsatsen vidare till en artikel för en internationell publikation.

– Att publicera artiklar är i forskarvärlden den viktigaste mätaren för uppskattning och forskningens kvalitet. Artiklar som publiceras i olika tidningar värdesätts på olika sätt. Ibland borde man också publicera någonting på finska.

För vem lämpar sig arbetet som forskare?

Av den som siktar på att bli forskare krävs framförallt sociala färdigheter. Arbetet kräver uthållighet samt förmåga att tåla kritik eftersom till exempel artikelprocesser kan ta åratal och det är arbetsamt att ansöka om finansiering.

– På grund av projektens tidsbundenhet är det en utmaning att planera ekonomin. Mitt arbete begränsar sig inte till kontorstider eftersom den egna forskningen snurrar i tankarna hela tiden. Det lönar sig inte att påbörja en avhandlingsprocess bara för att man värdesätter doktorer i släkten.

Tillsvidare är Anu först i början av sin forskarkarriär och kan inte tänka sig ett trevligare jobb. Senare kunde hon också tänka sig att jobba till exempel som specialplanerare, konsult eller forskare i någon forskningsanstalt.

– På arbetsmarknaden är en doktorsexamen en utmärkt konkurrensfördel för visst är det ju den högsta möjliga utbildningen man kan skaffa sig.

Anus tips till den som vill bli forskare

  • Sök plats som graduskribent i något forskningsprojekt. Man kan också få hjälp för sitt tankearbete i magisterskolorna.
  • För att får internationell erfarenhet lönar det sig att i graduskedet åka som utbytesstuderande.
  • Satsa på gradun eftersom det krävs att du har minst vitsordet cum laude approbatur.
  • Besök disputationer för att hämta idéer och för att lära dig proceduren. Fundera på ditt eget forskningsämne.
  • Det finns två alternativ ifråga om doktorsavhandlingen: man kan söka till doktorskolan eller ansöka om stipendium.
  • Tillvägagångssätten vid olika universitet skiljer sig betydligt.
  • Tilläggsuppgifter lönar det sig att söka på universitetens hemsidor och vid fakulteten där du själv studerat.